Njöt med en wisky och målade tavlor på kvällarna.
M som då var en vän ville ner till sin tjej i Danmark men hade en fantastisk Rottweiler. Han frågade om jag kunde passa hans hund i nån vecka. Då jag alltid haft en förtjusning till just denna rasen sa jag ja.
En dag ville min bror D ut och gå med honom, jag var ej hemma så tyckte det var en bra idé.
Min bror ringer upp mig var ledsen, upprörd.
På promenaden runt sjön hade T(hunden) skurit sig på tramdynan.
Jag skyndade hem och med hjälp av en granne tog han till djursjukhuset.
M sa att jag få betala hälften av pengarna, som kommer att bli.
På djursjukhuset frågade dom om försäkring, jag hade inte en aning och M svarade inte i telefonen. Dagen efter kom M och hämtade sin hund på sjuhuset, då var redan betalningen gjord, lite mer än 6000:-!
Detta var ju pengar som han lovade att betala tillbaka, ja iallafall 3000:-, när undanflykter drog ut på tiden, och hyran min skulle betalas och jag hade inte tillräckligt på kontot.
Jag böjade med att få skjuta upp hyran, ihop om att iallafall få 3000:- av honom.
Jag bokade tid med ekonomiskt bistånd, där sa dom att jag få skylla mig själv, att det inte var min hund och inte mitt ansvar.
Kommer ihåg att även maten tynade bort, grillkorv på tallrik värmd i micron var lyx. Blandade havregryn och socker och åt det som frukost, middag, lunch.
Nu vägde jag 42 kg!
Min idealvikt var 55kg, när jag deffade(tränade hårt) låg jag 58 kg.
Mamma hjälpte genom att sitta ner i mitt kö och överklagade deras beslut.
Nu använde jag telefonkartalogen som toalettpapper (Telefonkartalog=Googel i papperformat). Visst var jag ej mammas ansvar enligt lagen, förstå ändå inte hur hon kunde sitta och vara åskådare.
Sen gick det inte längre att dra ut på hyrorna som jag nästan kommit ifatt på ett otroligt sätt.
Magasinerade mina ägor hos familj och bekanta. Under 18 månader levde jag under en fasad, en väska som mitt hem.
Lärde mig koder till trapphus där jag kunde spendera nätterna längst ner i husen på betonggolvet.
Varje natt letade jag efter en säng, soffa, madrass, värme...
Vissa kvällar gick jag nog mer än 2 mil för letandet efter en sömn.
Då det ej fanns mobil som idag var det enda direktkontakt.
Många i min ålder bodde hemma, och många sa att deras föräldrar avfärdade mig
ärligt talat var det nog många gånger deras egna ord.
När kraften och energin tog slut hände det att jag la mig i en busskur på bänken och höll min väska hårt.
Där var mitt hem...
Resor i södra Svergie, inte på jakt efter jobb utan en säng.
Jag var efterfrågad i serverings yrket, tyvärr kom verkligenheten ifatt mig många gånger.
Genom att nu inte kunna stå på kontrakt, då CSN hade hamnat hos fogden.
Nu hade jag betalningsanmärkningar.
Det som gjorde det spännande var att jag fick träffa så många fantastiska vänner, som tog in mig i deras hem och liv.
Jag är skyldig många en ursäkt, så Förlåt.
Förlåt för att jag ej berättade allt, att jag hade ingen som kunde gå i borgen.
Visste att allt bara var tillfället, boendet, vänner, alla relationer.
Att rädslan att bo i 2:hand och kanske snabbt hamna utan tak, fast då med fast jobb. För jag var/är en lojal, arbetsvillig, envis och drivande person.
Nu var jag så beredd på inget höll eller varade längre tid.
 |
| Foto:Lånad bild |
För att skydda mig själv så såg jag till att bli lämnad av vänner och relationer.
Ville ej bli lämnad av förrakt, uttråkade. Att jag ej var den som killarna tog med sig hem till föräldrarna.
Om detta hände, testade jag dom på det yttersta och se hur mycket dom kunde älska Mig.
Många gånger blev jag dumpad.
Respekten för min kropp och själ ha nu börjat att tyna bort.
Tankar om att jag gav bort min kropp till killar, så kanske just Han kunde börja älska mig.
Många gånger trodde jag att kärleken var funnen, ack så fel jag hade. pga. att jag ej satte direkta krav för gränser, hamnade jag i situationer.
Där jag faktiskt inte ville vara intim, jag sa Nej, Nej, Nej!
Ingen lyssnade.
Då hamnade min kropp som i ett låsläge, där jag kände tårarna rinna på min kind, och jag kastades runt i sängkammaren, för att Han ville byta this HTML class. Value is position.
Ord, som att
"Du säger nej du menar säkert Ja, klart du vill!"
Kände mig som en trasa, använder den tills den bli smutsig, kasta bort den sen.
Det enda jag ville var att nån, nån som ville lära känna mig, fråga om mitt liv.
Prata om framtiden.
Behandla mig som människa, ung kvinna.
Tog mig tillbaka till hem stad.
En dag, natt fann jag modet att fråga min pyssling P att få sova hos han och hans kompis.
Han sa Ja, han sa även att jag kunde BO där ett tag.
Detta blev min räddning!
Jagandet efter värme var slut nu ett tag. F
ast inte utan framgång kommer motgång...
Nyår!
Nyår, detta nyår gick P ut med sina kompisar, jag ville verkligen inte vara en last, sa att jag är helt ok att vara hemma.
Pˋs rumskamrat skulle gå senare.
Flaskan kom fram...
minnes bilder...
Jag vet att en kamera kommer fram och jag är naken i hans säng, hör ord som att bilderna kommer vara säkra då han har kassaskåp.
Än idag är jag orolig om dessa bilder som kanske finns där ute, hände det mer? Bilderna säger inte detta till mig, känner en utsatthet, obekväm, otrygg.
Detta är första gången jag sätter ord på detta.
Nu ville jag bort därifrån, ändå en tacksamhet för att P faktiskt räddade mig på många sätt.
Tack!
Flashback...
Pistolhot, Rånade på jobbet när jag jobbade på systembolaget.
Vad hände 1996?
Jag hade sommarlov från folkhögskolan, så bestämnde hälsa på en vän från Folkhögskolan i Blekinge.
Hon bodde i Västervik. En vecka var inbokat att jag skulle hälsa på henne, hon jobbade på dagarna.
Så de första dagarna var jag i hennes lilla hem.
Tristessen var stor, en nyfikenhet på staden.
Så med en bok, block och penna gick jag.
Jag hamnade på ett mysigt utecafe. Där satt jag onsdag, torsdag och fredagen. Fredagen hade hon bestämnt att vi skulle gå ut och äta.
Vi var nu vid kajen. Där låg en restaurang som vi gick in på, tog bord i uteserveringen.
Bordet brevid oss, satt två äldre killar 35-40 år.
M var han jag kommer ihåg vid namn, mörkhårig, rätt grov i mun. Dom spiller rödvin över mig.
I deras förlåtelse, nämner dom att de skulle vilja ha mig i deras fotokampanj.
Jag avböjde tacksamt, då jag nu gick i skolan och det kändes bra, för en gångs skull. Dom gav mig deras nummer.
Kvällen fortsatte.
Höstterminen började...Jag gav allt jag hade.
Då lärarna hade sagt att jag var inaktiv innan på lektionerna och måste engagera mig mer.
Så jag var med på lektionerna, gjorde mina uppgifter. Sen i november hade vi mentorsamtal.
Den man som sagt att jag inte var tillräckligt aktiv förra termin, sa nu...
"J du är För aktiv på lektionerna, och måste ge dom andra en chans i klassen."
Av sorg, misslyckande, hopplöshet...brast jag i tu.
Vad jag än gjorde va det fel!
Hoppade av kursen då mindre än 1 månad till avslut.
Ringde M, dom ville att jag skulle komma upp till dom och jobba.
Vad jag skulle göra var ej klart ännu.
Jag skulle bo hos den andra, kanske kommer namnet.
Så jag packade väskan och räknade vara borta ca 8 veckor.
När jag kom dit...
Otroligt svårt att minnas allt
Jag skulle demosälja i en Galleria, och fick provision per st jag sålde.
Alla återblickar, en gång gick jag och M in på en tyg affär.
Såg jag ett bäddset, och bara nämnde att det skulle jag behöva ett. M bad mig gå ett varv i butiken.
Jag gjorde detta utan att reflektera. När vi är på pakeringen och går mot bilen, hade han stoppat ner hela bäddsetet innan för jackan.
Nu började jag anar hur och vad för människor dom var.
Eller?
På kvällarna rökte dom alltid på, vet att första kvällen dom började röka.
Jag visste knappt vad det var för något. Var kvar i allrummet där dom satt.
Somnade på soffan.
Han som bodde där jag var, hade en son. Som kom rätt ofta.
En möjlighet att hålla mig undan rökat.
Så när pojken om, lagade jag mat till han, badade honom och nattade han och mig själv.
Jobbade varje dag i gallerian från 10-16.00, dom lämnade mig och hämtade mig.
Jag sålde skoputsmedel, sålde som smöret i småland.
En dag kom det en man som sa otrevliga saker, och började bli närgången. Så när vakterna kom, pratade jag med dom, det bestämndes att dom skulle hålla sig nära. Tyvärr såg väl mannen detta.
För så fort det fanns tillfälle kom han.
Nu var det sexuella trakaserier.
Så jag fick nu ha en larmknapp för alla dårar.
En vänskap öppnades med alla i väktare gänget.
Jag kände mig trygg med dom.
Så...så jag berättade för M om mannen och allt som hänt.
Han blev vansinig.
Förbjöd mig att tala med dom, absolut inte umgås tillsammans med dom.!
Saken var att hade det inte vart för snygga J, och att jag var tvungen av säkerhetsskäl att ha kontakt med dom. Så kanske jag hade lyssnat på M.
Det gjorde jag inte, jag sa till M att jag skulle hem till "Anna" som jobbade i en klädesbutik.
Fast gick hem till en privat fest med alla från väktarbolaget, och .
En lång, vacker grekisk gud.
Så fin han var, så jag blev förtjust.
Tjerena berättade att han hade tjej, och jag hade inte en chans på honom.
För han är lojal mot sin flickvän.
Okey?
Visst!
Då berättar dom att när J var nere i Irak med FN. Så var hans tjej otrogen och detta vet alla utom J.
Det som snurrade i mina tankar var, att jag kan ta hand om J.
Jag har kärlek så det räcker och bli över.
På denna fest kom det upp frågor vem jag var, hur jag hamnde här?
Jag berättade...när dom fick reda på att det var M och hans vän, sa dom att det är bäst att jag åker hem så snart som möjligt.
Atmosfären i hela rummet ändrades till fullt allvar.
Fick inga tydliga svar på varför.
Jag sa att jag skulle avsluta jobbet snart.
Alla dessa kvällarna när dom rökte på, pratade dom utan gränser.
Jag fick reda på mycket mer än jag ville. Så efter en kväll då jag få reda på en leverans till en stor stad om narkotika som skulle lämnas på stationen i skåp 25. Bestämnde jag mig.
När M som vanligt kom och hämtade mig för att packa upp för dagen.
Vi var på huk när vi packade ner.
Jag sa att jag vill nu åka hem.
Han ögon blev stora, svarta, ren ilska visades.
" Om du säger nåt om oss, så skjuter jag dej och din familj."
Han tittar ner, jag tittade ner.
En pistol är intryckt mot min midja.
" Du är då Död!"
Jag sa att varför skulle jag berätta och vad skulle jag kunna berätta.
" Jag kommer hålla ögonen på dej ett tag!"
På kvällen var det fruktansvärt att vara där, ville inget annat än att morgondagen skulle komma.
Så jag kunde ta tåget hem...hem?
Morgonen efter ville Han köra mig fast det hade M bestämnt att ha skulle köra mig, Jag frågade efter mina pengar som jag skulle nu få.
"Du dom behåller jag nu! Du åker ju hem, och jag skiter om du har jobbat ihop dom!" "Ett skott kommer träffa din skalle om jag få reda på att du goolat"
"Om så fallet kommer vi ner och plocka dej och din familj på nyår.
Där du är, är dom. PANG! Så är du död.!"
Jag åkte hem...Jag fortsatte ha kontakt med J ett tag efter hemkomst.
Han kom till och med ner en helg och passionen var där.
Sen var det tyst från honom.
Fick reda på sen vilka M och hans parter var, vilka dom jobbade under.
Detta år var det första år jag gick ut med vänner. Varje nyår innan var jag med min familj.
Nu på kort tid har jag delat med mig mitt halva liv, och allt är ju absolut inte ner skrivet.
Kanske tar jag att nu skriva om dagens kamper och glädje...
När det kommer minnes bilder lovar jag att dela med mig.
Kram
