Innerst inne tro jag verkligen att Jag gör mitt bästa, vill tro att jag tro på mig själv.
Alla identitetkrisar jag fått tar mig igenom
med egen gransknig av mitt medvetna och undermedvetna, mitt inre jag.
Varje kris kommer med lågsjälvkänsla:
Att varje dag känna sig misslyckad, otillräcklig, mindre värd och ej älskad.
Tär på själen.
 |
| Lånad bild |
Innan min kropp tog ett stort steg till förändring efter Njur operationen, bröt Fibromyalgin ut och Ehlers Danlos fick chansen att tar för sig.
Jag har fått ändra mina drömmar och visioner många gånger igenom livet.
Borde inte vara obekant med känslan, ack så fel jag hade.
Som att falla fritt fall
Sedan barn har jag fått ta olika roller för att passa in, däremot fick mitt JAG aldrig plats.
Jag har min inre balans, min moral, mina värderingar.
Tyvärr kan jag ej skydda dom/mig för alltid eller hela tiden.
Det finns olika saker som kan rubba min balans, den lilla balans jag har kvar.
Målet är att få tilltro, och chansen att kunna andas.
Än så länge är det ett steg fram och åtta bak. Då är det tufft att stå ensam mitt i allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar