"Låt ingen komma in i ditt hem om du ej vill det är din borg! " Ord jag har sagt till kvinnor sombkämoatvmed övergrepp och våld i sina hem. Sen fick jag själv höra det efter misshandeln. Jag började bygga upp min själ och mitt hem som tog sin tid, till slut så kände jag mig trygg i mitt hem. Jag hade ett hem där jag kände mig trygg och full med kärlek... För det var kärlek i mig själv till mitt hem, till min trygghet.
2012 fick jag min hjärntumör och blev riktigt sjuk i min EDS och den utvecklades snabbt i sin process aggressivt. Inte nog med med att jag skulle behandlas för min hjärntumör upp till 5 år eller livet ut, så började min kvarvarande vänstra njure bli sämre från 80% till 40%. Jag blev allt sämre i alla mina sjukdomar, slutade med att jag sökte lss insatser, fick avslag behovet kvarstod, så ansökte om hemtjänst.
Min mur rivdes samma vecka
Ja Jag g försöker vara så god i tid att ofta för lång tid. Sen glömmer jag och missa tider o planeringar.
Tonåringar är tids opptemisster, men idag missa id-leg hos polisen och vems fel är detta kan tros?
Jo mitt! Jag och väntade på en springandes tonåring. Polis stationen stänger om 7 minuter. O jag gjorde bort mig för jag la mig i mellan en konversation mellan en polis expedit.
Livet döden är en tid, barn, ungdom, vuxenlivet äldredomen och döden.. Ej specifikt i den ordningen det är redan bestämt vart o när jag skall dö. Vet jag när men har vart nära flera gånger.
Att hemtjänsten tro att dom har rätten att tala om elakheter. Som "pallar ej med dej" till mig när jag har gett personen ett jobb att gå till. "jag vill ej vara här" dra är ord dom vet sårar, men så nu berättar jag ej mer för dom. Då dom slåss under bältet. Det ska vara så synd om dom hela tiden, men jag ska anpassa mig efter deras behov vilket jag gör ofta. Vid muskelinflammarioner sträcker jag mig i fel vinklar för att underlätta för dom. Ändå gnäll där jag ligger multisjuk med hög smärta, men diskbråck, ryggskott. Så säger personalen alldeles för mycket "kan du ändra på dej för JAG har ont i ryggen"
Seriöst???
När jag ska träna påminner dom ej mig eller är ett stöd och jag älskar att träna. Pga av Covid-19 får jag nu ej träna på vc gymmet mer än till Sista veckan i oktober. Tårar för de elaka orden, men tårar för att jag vet hur bra jag mår efter allt stöd av ssg. De önskar jag ifrån personalen. Fast dom påminner inte ens varje morgon eller kväll och min rygg tar stryk, och axlar hoppar lätt ur led.
Kampen mot klockan, vikten, musklerna och collagener.
Kampen är ej över och jag tar ej mer skit. Skriver upp allt om jag så måste
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar