Innan den graviditeten hade jag gått igenom 6 stycken missfall. Vars jag till slut ej trodde att jag var menad för att biologiskt ej bli mor. Mannen genom dom åren visade sig leva dubbelliv. Han hade två kvinnor, och han själv va spansk talande så en ifrån samma land som han o så mig svensk med arabiskt påbrå.
6 misshandel gick vi igenom, idag är jag tacksam för den resan och livserfarenheterna. För om jag ej hade fått gå igenom det hade ej graviditeten 2003 kunnat bli. På ett sätt fick jag gå igenom dom själva då mina vänner ej fanns som stöd speciellt två tjejer jag bodde kombo med i slutet. En gång skrattade dom åt allt blod, svett och tårar rann ner i från mitt ansikte. Tomheten igen kom. Värdelös som ej kan bli gravid ordentligt, vad för ont hade jag gjort för att gå igenom detta om och om igen? Min mor födde 4 barn 2 med komplikationer. Så de va min önskan 2 flickor 2 pojkar. Då mor min födde 3 pojkar 1 flicka.
2003 januari blev jag gravid 5 veckor senare fick jag den informationen. Jag va rädd att bli ihjäl slagen, men utkastad. Min Madde pratade jag med i 3 timmar, men var detta sant o rädslan att bli hemlös då den jag bodde med va väldigt labil. Visade sig att han mitt i vårt samtal ringer Sina föräldrar.
Innan jag ens kunde berätta att vi vänta med att berätta till efter 15e veckan. Ja fick aldrig den chansen så jag ringde mamma och grät av mammas glädje fast även sorg då jag levde redan illa som det var. Blev dumpad och hemlös 16 gånger under graviditeten, men han ville vara intim, men det ville ej jag och han tog för sig. Jag blödde flera gånger och behövde åka in Han följde aldrig med att festa o supa va viktigare. Att till o med barnmorskan blev förvirrad.
Mitt barn blev 5 veckor förtidigt och jag fick akut kejsarsnitt efter 3e vakna dygnet där vi kämpade för våra liv.
I v. 33 fick jag veta o se att det var en pojk jag bar på vilket jag delade med min då levande mor fick veta. Mamma min gjorde sitt bästa. Sen flydde jag när hoten vart allvarligare. Till min ena bror i ett grannlän. Där jag etablerade mig, oss. Skaffae bostad, möbler ett hem till oss.
Det blev nät och jämnt.
Min kusin som var mer som en syster för mig och mor kom ner 2a dygnet på förlossningen. Sen när han låg där i kuvösen så sårbar och skör. Bestämdes de att efter amningen kommit i gång kan jag ringa xet och berätta. I 2år försökte jag med bevakade besök, sen började han avboka i 2 månader. Jag o bestämde mig för att ej ringa o jaga han för att han ska träffa Bus. Det har nu gått mer än 15år.
Rädslan är kvar att förlora honom
Den finaste
Vackraste gåvan jag någonsin kunnat få 💕
Nu på 1 av 2 flygplatser ska till min syster som bor 152 mil i från oss.
Ta vara på varandra lev dagen som den sista, säg till dem du älskar varje dag att du gör det.
Jag älskar dej 💕
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar