Hade skrivit ett riktigt bra och långt inlägg, som handlade om vad jag i hemmet måste stå ut med. Som enligt lagen går under fysisk misshandel och allt accepteras då ingen ser allvarligt på det. Låter dagarna går, tvinga in mig i det varje dag. När dom, vilka är dom Jo hemtjänst/Hemvård som kommer till mig varje dag...
Klockan 08.00, 14.00, 16.20, 18.00. Jag har två grupper en med service insatser och en där huvudsak är omvårdnad, som mediciner och stöd i vardagen. Jag fått höra att det är en tävling bland personalen som "hur länge var du där innan du fick gå?" "Kom du in" Jag bestämde mig för.ca 5 månader sedan att ej släppa in dom som trycker ner mig, hot, där det kostar mig mer energi och kraft att ha dom här och vara helt själv o missa mediciner och många andra behov. Dom som planera ljuger ofta ...allt ifrån att "finns ingen annan att skicka" som är en lögn-då säkert 5 personer till jobba...Jag bry mig ej nu om de skicka en med kaos.
Tro eller ej; tro det eller ej att ett medium sa att den "abuse" jag lever i måste få ett slut. Då det skadar min kropp. Det är just det jag försöker förmedla. Njursvikt, 1st halv njure kvar. Två organ bortopererade. Andra som håller på att sluta att fungera. Insidan på mig är rent åt helvete, kampen mot de höga smärtorna, muskel svagheten, trasiga stämband(svårt att prata, gör ont att få fram ljud, svårt att bli hörd. För att det ej "syns" att jag är sjuk blir jag ej behandlad med empati, ödmjukhet och respekt. Av allt är det så att jag väljer ej att vakna sjuk,.fast.dom har valt att gå till jobbet. Jag har aldrig kallat nån fitta eller liknande, ej jagat dom led käpp, ej heller slagit någon.
Att stå tjabba,käfta emot, vara oprofessionell är en garanti på 90% av personalen. Dom de funkar med kan jag slappna av, vårdbiträde eller uska spelar ingen roll.
Förra hösten behövdes det 2st hjärt och lungräddning. Tro fasen att jag vill ha personal som är trygga i sig själva. När vi var hos min syster långt härifrån var motsatsen av all personal va det 1 rötägg. Med stor ödmjukhet och respekt blev jag bemöt med trygghet. Fattar ej hur man kan anställda personer för sitt 1a jobb...får ingen brevigång, fast Det är sagt!
Känna som jag känner att jag har jobbat med människor hela tiden, att bli bemött som hundskit under skorna i mitt hem. När EDS är progressivt, kräks ofta efter måltid pga Gastro Pares. Muskel inflammation, benhinne inflammation, kraftigt utmattnings syndrom, hjärntrötthet.
Ta hand om min son våra katter, ej glömma att jag ta hand om mig själv (behöver ej ser sjuk ut för att jag är det) Har aldrig haft en depression eller ångest. Jobba hela tiden med mig själv och mitt mående. Insidan som utsidan.
Där av vad jag kan bestämma om att släppa in folk eller ej. Sen är de ej okey att skita i mina mediciner, sända personer som ej passar, när det finns allternativ är bara äckligt och vidrigt.
Detta är min vardag som jag måste få ett slut på!!!
Sen...❤️🤗 Ska vår söta hona få bäbisar. Som ger ännu mera att klura på...med kärlek och nervositet. Spännande och räkna ner..*tick tack*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar