Patetiskt nog, så vart jag än vänder stå nån annan i min lyckas händer.
Nej! Ingen tro mig på riktigt om man ej varit hos mig minst 1 vecka.
Alla dessa strider, med myndigheterna, personal, att alltid vara stark och DU lätt för dej att säga!
Jo, så länge jag andas strider jag...Bli ej hörd, fast jag ger aldrig upp. Hoppet är långt ifrån fast det finns.
Jag börja få tillbaka min "röst"! Sätter ner foten, säger ifrån.
Mitt hem mitt liv ändå kommer kränkningar, eller så kommer dom inte alls på besöket.
Gör allt för att jag ska säga upp avtalet, så kanske jag gör det.
Ensam och stark?
Däremot måste jag hela tiden övervaka personalen så de ej blanda medicinerna (Som händer ofta) inte tro jag att dom gör avvikelse, för de är de rädda för...för en chans till förbättring!?
Game over just nu, idag....kanske i morgon kanske inte.
Just nu vill jag inte mer lögner, och respektlöshet. Från dom som ska se till att jag ska få vila, återhämtning.
Pözz till er●
☆en trött jag☆
Hej välkommen till mitt hjärta. Jag har i hela mitt liv fått slåss för att överleva, stå emot hårda slag och ord. Gjort allt för att försvara mig och min familj. Börjar från början... Jag är här idag med glimten i ögat, fast jag lever med EDS och multisjuk
söndag 25 november 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sakta kommer lienannen
Multisjuk.... Har mer meddiagnoser än jag någonsin kunnat tänka mig att gå att sätta in i en kropp. Listan är lång med diagnoser, symtomer...
-
Multisjuk.... Har mer meddiagnoser än jag någonsin kunnat tänka mig att gå att sätta in i en kropp. Listan är lång med diagnoser, symtomer...
-
Bilden ovan kommer från Vilhelm Mobergs lilla bok Bondeåret, och texten ger oss en ledtråd till vad midsommar har betytt för våra nordiska...
-
Galet! Har då aldrig varit med om liknande. I februari i en av prenumeration på tidning. Kom ett erbjudande av att köpa en "överras...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar